När man står i oktober och blickar framåt mot jaktsäsongen, så är känslan pirrig och förväntansfull. Äntligen ska vi få arbeta tillsammans med det vi gillar bäst, vi ska uppleva med- och motgångar, fiaskon och succéer !
Det viktigaste när ännu en jaktsäsong gått till enda, är ändå vi har haft kul tillsammans, glädjen, vi gör saker vi älskar. Vi har fått nya erfarenheter och många nya jaktupplevelser i minnesbanken.
När en unghund ska jagas in, så är man extra förväntansfull på att få följa utvecklingen och man är ivrig, man vill ju ha den perfekta jakten direkt! Det är nu vi får ”lägga band” på oss, hejda oss i vår egen framfart, för att anpassa och se vilken individ vi har med oss ut i skogen. Det är viktigt att vi tar ansvar för utbildningen, stannar upp lite och reflekterar över vad som händer på vägen i utvecklingen. På det viset ger vi hunden en rättvis chans att utvecklas i sin takt. Att lära sig gasa och bromsa, stötta, och framförallt måste hunden känna att vi är nöjda med dem , även om det inte blev som vi tänkt när dagen startade.
Hunden gör så gott den kan utifrån mognad, upplevelse och egenskaper som den har med sig.
Nu längtar vi till 1 oktober 2026!












































































